Utredningar
Daglig verksamhet enligt LSS – en kartläggning av Socialstyrelsen
Daglig verksamhet är en av de tio insatserna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det är också den insats som flest personer har. Antalet personer med daglig verksamhet har ökat från 20 500 år 2000 till 25 800 år 2006. Kostnader per person i daglig verksamhet sjönk under samma tid med tio procent. Mot denna bakgrund, och på grund av att Socialstyrelsen från enskilda personer, från brukarorganisationer och från yrkesverksamma inom området har fått signaler om brister i kvaliteten, tog Socialstyrelsen initiativ till denna kartläggning av daglig verksamhet enligt LSS.
Bilden som framträder genom kartläggningen är att utbudet av aktiviteter inom den dagliga verksamheten är stort. Trots detta finns det svårigheter för kommunerna att i vissa fall finna verksamheter som passar varje enskild person.
Traditionellt har daglig verksamhet varit organiserad som gruppverksamhet i särskilda lokaler. Utvecklingen har gått mot mer flexibla former, t.ex. utflyttade grupper som finns på olika företag. Av dem som har beslut om daglig verksamhet har i dag cirka 15 procent detta i form av en individuell placering på en ordinarie arbetsplats. Variationen är dock stor mellan olika kommuner.
Kommuner organiserar sin verksamhet på olika sätt. Vilka nämnder som har ansvaret för daglig verksamhet enligt LSS varierar. Totalt sett har cirka åtta procent av dem som har daglig verksamhet detta i enskild regi. I storstadsregionerna däremot är motsvarande siffra 21 procent. Kartläggningen har inte kunnat visa på några större skillnader mellan kommunal och enskild verksamhet, när det gäller verksamhetens innehåll.
Utmaningen för den dagliga verksamheten ligger i att vidareutveckla både innehållet och formerna för verksamheten samt att öppna vägen till arbetslivet.
Socialstyrelsen kan konstatera att det övergripande målet med daglig verksamhet, att den enskilde på sikt ska kunna få möjlighet till lönearbete, inte uppfylls. Övergångar till ett sådant arbete är näst intill obefintliga. Den dagliga verksamheten riskerar att bidra till en inlåsningseffekt då andra aktörer inom arbetsmarknadspolitikens fält inte ser denna grupp som sin målgrupp. Samverkan mellan daglig verksamhet och andra arbetsmarknadspolitiska aktörer brister. Den måste utvecklas för att målet ska nås.
Traditionellt finns det god kunskap för och erfarenhet av att ge personer med utvecklingsstörning eller med ett stort omvårdnadsbehov en daglig verksamhet med god kvalitet. Det är angeläget att även denna del av verksamheten utvecklas så att inte dessa personers behov kommer i skymundan för de nya behov som ställs på verksamheten.
Länk till publikationen hittar ni här!
Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning
Antalet unga med aktivitetsersättning fortsätter att öka, idag är det drygt 37 000 personer som beviljats ersättning.
Endast fem procent av ungdomarna lämnar försäkringen för någon form av arbete. En effektutvärdering gjord av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen på uppdrag av regeringen visar att insatser för gruppen ger effekt och behövs.
Den finns att läsa här!
Hur går det för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden?
Arbetsförmedlingen har sedan år 2013 årligen beställt en undersökning av Statistiska centralbyrån (SCB) över situationen på arbetsmarknaden för personer med funktions-nedsättning. Mellan år 1996 och år 2008 genomfördes också ett antal undersökningar. Här redovisas resultat från rapporterna åren 2013 till år 2017, med fokus på den senaste publicerade rapporten som avser år 2017. Från år 2013 och framåt har undersökningen genomförts med samma metodik.
I denna genomgång beskrivs först resultatet från den rapport Arbetsförmedlingen beställer av SCB, som benämns som SCB-undersökningen. Sedan ges en översikt av personer med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen. Slutligen ges en kort inter-nationell utblick.
Länk till publikationen hittar ni här!
Fokus 12
Undomsstyrelsen har i uppdrag att rapportera till regeringen gällande levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning. Den 4:e december 2012 lämnades rapporten Fokus 12 till regeringen. Gruppens levnadsvillkor har analyserats utifrån utbildning, arbetsmarknad, inflytande, hälsa samt kultur, fritid och föreningsliv. Särskilt alarmerande är att deras hälsa är mycket sämre än andras. Fem gånger så stor andel bland unga med funktionsnedsättning är missnöjda med sina liv och det är fyra gånger så vanligt att de bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt jämfört med övriga unga. Över hälften lider av stressrelaterade symptom och runt 30 procent har mobbats eller blivit utfrysta under det senaste halvåret. Fokus 12 ger en samlad bild av att gruppen har sämre förutsättningar att etablera sig i samhället. Här är utbildning, som i sin tur leder till arbete, nyckeln. De här ungdomarna har i större utsträckning lägre utbildningsnivå, är i större utsträckning arbetslösa och långtidsarbetslösa och har en svårare ekonomisk situation. Samhället måste agera för att ge dem samma möjligheter som andra unga har. Fokus 12 innehåller också en rad goda exempel från hela Sverige. Där beskrivs kommunala verksamheter för att förbättra unga funktionsnedsattas levnadsvillkor.
Funka-utredningen (A 2011:03)
Regeringen beslutade den 22 juni 2011 om direktiv till utredningen om översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga m.m. Utredningen har antagit namnet FunkA-utredningen. Utredningen (A 2011:03) hade i uppdrag att lämna ett samlat förslag till hur arbetsmarknadspolitiska insatser bör utformas för att på ett effektivt sätt bidra till att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i ökad utsträckning kan få och behålla ett arbete. Läs mer
Brist på brådska (2008: 102)
Brist på brådska är en översyn av aktivitetsersättningen och de insatser som lämnas till unga med nedsatt arbetsförmåga. Läs mer
Alltjämt ojämlikt (2010)
Utredningen är gjord av Socialstyrelsen. Rapporten berör levnadsförhållanden för vuxna personer med funktionsnedsättning som har insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Undersökningsgruppen består av 57 500 personer. Rapportens huvudsakliga syfte är att undersöka i vilken utsträckning de handikappolitiska målen om jämlika levnadsförhållanden uppfylls för denna grupp. Rapporten syftar också till att beskriva undersökningsgruppen utifrån bland annat ålder, kön, etnisk bakgrund samt typ av funktionsnedsättning. Läs mer