Information om Våldsutsatthet skriven av Sara Byding (Sius- Uppsala Knivsta)
- 2 maj, 2019
- Posted by: Annette Holmblad
- Category: Aktuellt
SFSE Våldsutsatthet
Sara Byding, SIUS-konsulent, Arbetsförmedlingen Uppsala Knivsta
Förekomst av våld
Våld i nära relationer är ett utbrett samhälls- och folkhälsoproblem. Enligt Våld och Hälsa har 46% av kvinnorna och 38%v männen under loppet av sitt liv varit utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Kvinnor är mer utsatta för våld av någon de är bekanta med, medans män oftare blir utsatta för våld av en okänd person. När det gäller personer med funktionsvariation är forskningen än så länge begränsad. Men de svenska och utländska undersökningar som genomförts pekar på att funktionsvarierade personer är utsatta för våld i högre omfattning än personer utan funktionsvariation. Vidare kan effekterna av våldet bli mer långtgående för en funktionsvarierad person.
Olika sorters våld
Våld kan delas upp i olika sorter.
• Fysiskt våld, t ex örfilar, sparkar eller slag.
• Psykiskt våld, t ex att reta, tråka, håna eller förtala.
• Sexuellt våld, t ex påtvingade samlag eller tvingas se på porrfilm mot sin vilja.
• Ekonomiskt våld, att inte få behålla sin egen inkomst eller att bli ovetande skuldsatt.
• Latent våld, att hota med våld för att uppnå en handling.
• Våld mot djur, att inte ge djur mat, omvårdnad eller motion. Att avliva någon annans sällskapsdjur.
En person med funktionsvariation kan vara mer eller mindre beroende av andra i sin omgivning för att få vård och omsorg, en speciell typ av våld är då
• Försummelse, som att undanhålla medicin eller förhindra vårdkontakter.
Hedersrelaterat våld
Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas av stark kontroll och begränsningar av unga individers livsutrymme gällande frågor som intressen, rörelsefrihet, utbildning, val av partner eller tidpunkt för äktenskap. Det finns en stark oskulds- och heteronorm vilket i praktiken innebär att äktenskapsplikt ofta råder. Kontrollen utövas av ett kollektiv, som en familj eller släkt. Mycket förenklat anses hela familjens heder eller anseende hänga ihop med främst kvinnors och barns uppträdande. Den som bryter mot hedersnormen eller sätter sig upp mot regler och begränsningar riskerar att straffas fysiskt, ibland tom med döden. Ibland ses förekomst av funktionsvariation som något skamligt hos individen, som till varje pris måste döljas och förnekas för att bevara anseendet. Detta kan göra att den funktionsvarierade inte får hjälp hen behöver, som att inte få använda hörselhjälpmedel eller vit käpp.
Våldets effekter
– Våldet kan drabba såväl personen i sig men även riktas specifikt mot själva funktionsvariationen. Kroniska diagnoser kan bli mer svårbehandlade hos dem som är våldsutsatta.
– Den som utövar våld kan också vara en person som den funktionsvarierade står i starkt beroendeställning till som en partner, familjemedlem, personlig assistent eller en färdtjänstchaufför. Den våldsutsatta har ibland svårt att bevaka sina rättigheter själv och blir utlämnad till andras godtycke.
– Samhällets stödinsatser för den som vill söka hjälp och bryta upp är heller inte alltid anpassade för personer med funktionsvariation. Det saknas relevant information om vilken hjälp som finns att få. Det finns få skyddade boenden anpassade för dem som är i behov av teckenspråkstolk eller hjälp med förflyttning.
– Eftersom personer med funktionsvariation deltar i arbetslivet i mindre utsträckning än personer utan funktionsvariation påverkas deras inkomster negativt och de har mindre ekonomiskt handlingsutrymme.
Sammanfattningsvis riskerar människor med funktionsvariation som utsätts för våld att bli dubbelt eller trippelt drabbade, de kan ha en större sårbarhet och blir ibland flerfaldigt diskriminerade.
Referenser
Rapport. Våld och hälsa. NCK.
Rapport. Våld mot kvinnor med funktionhinder. NCK.
Ung 018 – en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Uppsala.
Våldsutsatta kvinnor- samhällets ansvar. Gun Heimer, Annika Björck & Chrystal Kunosson. Studentlitteratur.
Vägen till att se och agera- om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Länsstyrelsen, Stockholm.
Länkar för information
https://www.nck.uu.se/
https://www.brottsofferjouren.se/fakta-om-brottsoffer/sarskilt-sarbara/brottsdrabbade-personer-med-funktionsnedsattning/